Hur svårt är det egentligen att anmäla när man är anfallsberedd?

9040 snöyra

I armén avslutas ofta ordergivningar, både där chefen samlat sina underställda och ordergivning via radio med att den som givit ordern, ger uppmaningen ”anmäl anfallsberedd” (eller anmäl framryckningsberedd/understödsberedd/försvarsberedd beroende på vilken typ av order som givits). Uppmaningen innebär att man när man utifrån den givna ordern gjort sina förberedelser, ska komma ihåg att tala om att man är färdig att påbörja striden.

Det är en av mina käpphästar att vi ska sluta upp med det där tramset! Varför blir det en sådan djävulsk käpphäst av det finns det nog de som frågar sig. ”Det är väl bra att påminna om det?” Jag ska presentera två skäl till varför det inte är bra här.

För det första använder vi oss av, eller i alla fall påstår oss använda oss av uppdragstaktik i armén. D.v.s. att vi ger någon en uppgift och att den som fått uppgiften själv avgör hur uppgiften ska lösas. Visserligen inryms det i uppdragstaktik att styra detaljer, men bara då det behövs. För att agera uppdragstaktiskt krävs självständiga och flexibla chefer, som kan hantera komplexa situationer. Det måste också finnas en miljö fylld av förtroende mellan chefer. Förtroende t.ex. från högre chef till lägre chef för att lägre chef kommer välja ett sätt att lösa uppgiften som bär mot målet. I denna förtroendefyllda miljö börjar vi alltså med att klara ut för de som fått en ibland komplex uppgift, att de ska komma ihåg att anmäla när de är klara att påbörja lösande av uppgiften. Som att de vore kretiner och inte fattar att chefen behöver få veta när vi kan börja lösa uppgiften. Men tydligen den unika sorten kretiner som kan anförtros komplicerade uppgifter.

Mr Oppenheimer, ert uppdrag är att tillverka en atombomb, men glöm inte att du måste tala om när den är klar…

Hallå! Pricipiellt hål i huvudet! Att anmäla när man är klar att påbörja lösande av uppgift är en självklarhet, som inte ska nämnas. Dessutom ges ofta tilläggsinstruktioner som ”Jag vill att ni anmäler anfallsberedda snarast” Får inte varje militär veta redan vecka ett att all militär verksamhet alltid skall genomföras med högsta hastighet och att reservtiden ska tas ut i slutet? Chefen kanske är osäker på om ordergivningen varit oklar vad gäller tidsförhållanden, var tydligare då, eller ställ fler kontrollfrågor! ”Snarast” är hur som helst inte tydligare än att inte säga något alls”Jag kommenderar framåt klockan …” ger däremot en tydlig ram.

Den andra anledningen är det inte finns något som heter ”anmäl anfallsberedd”. Begreppet har visserligen lyckats smyga sig in på sid 90 i metodhandboken från 2007. Hur det gick till vete tusan. Det höll på att smyga sig in, i ett orderexempel, i förbandsreglemente pansarskytte grupp och pluton, men det hoppas jag att jag lyckades stoppa. Förhoppningsvis kan vi helt utplåna begreppet i kommande utgåvor av våra skrifter. Begreppet har uppstått när vi övat åtgärder vid kommandot ”förflyttning” Anledningen är att p.g.a. den stress vi har att komma framåt i utbildningen har stegringen varit för stor. För många nya moment för vagnsbesättningarna. För en skyttesoldat är minnesramsan på kommandot ”förflyttning!”, enligt MSR 3 ”Säkra, skydd, sikte, magasin, vapenkontroll, väska och verktyg” Sedan ger skyttesoldaten normalt klartecken till chefen. Utan att bli anmodad att göra det, kan noteras. Enklare att drilla i en skyttegrupp. I ett stridsfordon är det betydligt fler moment som besättningen utför. Både enskilt, tillsammans och uppstyrt av vagnchefen. Det som händer när man övar alla momenten i vagn är att fokus hamnar på att genomföra de praktiska momenten och så glömmer vagnchefen att anmäla att gruppen är klar. Övningsledaren eller plutonchefen tröttnar på att vänta och påminner på radion ”Erik Adam anmäl anfallsberedd!” och så anmäler grupperna att de är anfallsberedda. När det här hänt ett antal gånger tycker övningsledaren det är lika bra att ge påminnelsen som en del av ordern. Nästan direkt anpassar sig grupperna och anmäler inte längre att de är anfallsberedda om de inte fått ordern ”anmäl anfallsberedd” Jag har till och med blivit ifrågasatt när jag bara gett ”förflyttning!” ”Hur skulle vi veta att vi skulle anmäla anfallsberedd, när ingen sa det?” ”Ja hur fan skulle du kunna veta att chefen ville veta om han kunde starta anfallet han nyss gett order om… kom lite närmare så jag hör vad du säger, är du snäll… ” Vi har övat in ett passivt beteende. När detta har pågått i många år, utan åtgärd, tror folk att det är så man ger order. Folk som tror att det är så vi ger order, sätter sig plötsligt och skriver reglementen. Vi rättar ett fel genom att göra ett annat fel, istället för att bryta, utvärdera och göra om på rätt sätt. Att curla med en påminnelse om det självklara får övningen på rätt spår där och då, bryta och utvärdera tar längre tid. Men curlandet blir förödande på lång sikt.

Genom att stanna upp och analysera av detta enskilda ”begrepp” tycker jag att vi kan hitta en del generella principfel som vi gör i försvarsmakten.

Det pratas mycket om uppdragstaktik, men när det kommer till att genomföra det praktiskt är vi inne och petar i minsta lilla smådetalj. ”anmäl anfallsberedd” är ett litet symptom på en stor sjukdom, det är en anledning till att det blir en käpphäst att få bort onödiga kommandon.

Vi rättar fel, genom att göra andra fel. Istället för att ta oss an det som verkligen är fel, hittar vi på en ny bestämmelse som tacklar problemet som uppstår p.g.a. det första felet. Detta ger växande byråkrati i fredsverksamheten och krångligare metoder i kriget.

Vi tjänar tid på kort sikt genom att på curla och skjuter samtidigt oss själva i foten på lång sikt. Låt saker bli fel, bryt och utvärdera.

Rent konkret avseende order …

  • Använd aldrig ”anmäl anfallsberedd!
  • Avsluta istället ordergivning med att kommendera ”förflyttning!” och att mottagarna kvitterar sändningen. Eller bara kvittens av sändningen.
  • För att ge tidsram ge ett klockslag för när ”framåt” kommenderas, ange inte ”snarast”.
Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s